Så ja....What to say?!
Dagen idag har även den rullat förbi. Som sagt var så mötte vi upp Anna-Karin o Elin utanför Moas dagis och vi begav oss till lekan. Det gick bra i 1 timme ungefär men sen fick även Anna-Karin o Elin, samt resten av Svedala, se och höra Moas utbrott :( Jag tog Moa o satte mig på det liggande trädet i stadsparken sen höll jag henne där i ca 30 min innan hon blev lugn...hoppas snart denna fas går över, de är sååååå jobbigt.
Tusen tack Anna-Karin o Elin för er lilla assistans med Albin o Nisse :)
Hon lugnade sig och blev vanliga, goa Moa igen och vi traskade hemmåt. Väl hemma blev det matlagning och lite lek innan det var dags för tecknat och sen sänggång. 
Nu är barnen nattade, dock efter många om o men. Albin vaknade efter ca 30 min och bara skrek och grät och var helt hysterisk. Fick ta upp honom o ta ner honom men de tog ett bra tag innan han lugnade sig. När jag sen la honom igen så somnade han gott men klockan var 20 då...men nu är det lugnt o skönt och jag kollar på 5:e säsongen av Desperate house. Tiden bara springer iväg....klockanär halv 10 och det finns fortfarande mycket jag vill göra....vilket ska jag göra först?
Ingen har sagt att det är lätt att bli mamma men de är en prövning på många sätt. Jag älskar livet som mamma och det har öppnat ögonen för mig själv. Jag har lärt mig många nya saker om mig själv och hur jag är som person men jag älskar mitt liv och alla utmaningar det ger mig. Mest av allt älskar jag Dennis och mina barn. De är de bästa som har hänt mig...
