Imorgon är dagen
Nu är vi hemma igen efter vår trevliga eftermiddag hos Linda o Lucas. Som vanligt lika kul o pratsamt som alltid annars, dock så ville inte barnen riktigt sammarbeta idag. Dem skulle ha vad den andra hade precis hela tiden=bråk, Moa puttade Lucas=gråt, säga förlåt=lite trots, inte göra som mammorna sa=gnäll, gråt o trots. Men trots det så är dem ju så underbara och har sina ljusa stunder :) Vi fikade mellis först och sen blev det middag och sen ytterliggare en fika. Mumma var allt!!! Tusen tack!
Annars idag så var jag hos Maria när Moa var på dagis och vi käkade lunch och kollade film och drack julmust...det är ju såååå gott. O så fick jag busa, mysa lite med Theo. Tänk att vi snart har vår egen pojke...svårt att tro. Fast det är dagen D imorgon. Beräknad födelse 10 december, självaste nobeldagen, så kan jag inte förstå att det är en pojke. Har fortfarande svårt att ta mig till pojkavdelningen inne i butikerna...jag styrs direkt mot flickavdelningen. Konstigt, vi har ju vetat att det är en pojke sedan första ultraljudet. Men men, de kommer väl.
Nu har jag precis nattat Moa för Dennis är på julbord med brandkåren och det var verkligen inte lätt idag. Kanske var för att hon först varit på dagis sedan 9 och sen lekt med Lucas hela eftermiddagen och sen hem och i säng och att hon var övertrött men idag var det extremt jobbigt. What to do?! Nu har hon äntligen somnat...tog 45 min så nu ska jag äntligen hoppa in i duschen, njuta av lugnet och dricka för jag är så törstig.
Lilla Du därinne
jag undrar så vem Du är!
Att jag vet så lite om dig
fast Du redan är här.
Är det Dina tår jag känner?
Är det Ditt hjärta jag hör slå?
Är det sant att Du har ögon och naglar
och en mage att pussa på?
Jag vet så lite om Dig
fast Du redan är här
men jag älskar Dig som tokig
vem Du än är!
