Ledsamt :(
Ja, det går hela tiden upp i ner. Har känts okej under dagen men de e mycket som Moa har sagt som byggt upp i som nu rasade samman när vi ätit.
I morse var det första hon sa "var e Nisse?" sen under dagen när vi körde bil så sa hon "ja ser Nisse, han e det lilla molnet där uppe" ja frågade vad han gjorde o då svarade hon "han sträcker ner sin tass" :( snyft! Undrar hur hon tänker. Egentligen?!
Även Albin märkte han var borta. När ja skalade potatis, o så som alltid fick Albin en bit potatis o direkt brukar han ge de till Nisse. Även denna gången sträckte han ner den mot golvet men stannade upp o började leta efter honom :( Dennis undrade sen varför det låg potatis bitar överallt :)
Men efter maten kom en gråtattack för detta var första gången vi satt vid matbordet o Nisse inte var där. Ingen som äter de Albin kastar ner o ingen som kommer för att få hoppas smaka något när vi fyller diskmaskinen :( usch, de e jobbigt. Kommer nog kännas ikväll oxå när ja sitter i soffan o ingen Nisse som vill mysa...snyft, snyft
Usch, vad hemskt. Lider verkligen med dig. Är som att förlora en kär vän. Förlorade min kära hund plötsligt förra året efter 14 år ihop. Tog lång tid innan jag repade mig och slutade gråta och det händer jag fortfarande gråter om minnena blir för påtagliga. Men det är som du säger nu slipper hon lida och alla fina minnen man har ihop får man tänka tillbaka på och vårda ömt..
Dessa älskade hundar, så trogna, tillgivna och lojala
