käraste, mest älskade och underbaraste

Min lilla kise..hon är saknad. Jag är så ledsen för att detta har hänt..vill hon ska komma tillbaka och någonstans inom mig så vill jag inte ta bort hennes saker för jag har ändå hoppet om att hon ska komma tillbaka. Jag hade blivit sååååå glad. Tänk om det inte var hon på vägen?!
Har varit hos mamma nu i em/kväll. Dennis är med ett par kompisar. När jag kom hem så var det tomt. Hon gjorde inte mycket väsen av sig men man märker ändå att hon inte finns här. Skulle upp och lägga Albin och där låg ingen Semlan, hon brukade alltid ligga i Albins säng eller på mattan bredvid sängen.
Nu när jag sitter i soffan så kommer ingen Semlan till mig och ska mysa :( Hon brukade alltid komma när man satt i soffan och skulle ligga i ens knä. Hon la sig alltid på tidningen när man läste den eller plockade upp ostbågar ur skålen på bordet, hon tyckte om läsk på ett konstigt sätt för hon skulle alltid hålla på med glaset när det var läsk i det.
När man låg i soffan för att vila så kom hon alltid och la sig på en eller bredvid. Senast igår när jag låg i soffan o vilade så låg hon bredvid mig. Så varm o mysig. Det var jag som var hennes matte och hon kom alltid till mig. Ingen katt som kommer o väcker en längre för att hon vill ha mer mat eller nytt vatten i skålen. Ingen katt som sitter i fönstert och kollar på fåglarna som äter. Ingen katt som leker med Nisses boll framför tvn. Ingen katt som sitter o tittar ut genom altan dörren och jagar löven. Ingen katt som kommer och busar med ens fötter när man ligger i sängen. Ingen katt som stryker sig mot Nisse och slickar honom på huvudet...snyft. Fan vad arg jag är...och ledsen. Så ledsen. Jag vill ha henne tillbaka....NUUUUUUU!!!!!!!!!



Tänk att man kan sakna en katt så.... :(